Kremering

Direktkremering och ceremoni med urna

I situationer där en begravningsceremoni med kista inte önskas är direktkremering och en begravningsceremoni med urna ett alternativ. Vid en urnbegravning har den avlidna kremerats innan själva begravningsceremonin. Under ceremonin finns den avlidnas aska med i en urna som kan prydas med vackra blomsterarrangemang och minnessaker. Urnan fyller samma funktion som kistan vid en begravning med kista.

Genom att välja direktkremering öppnar det upp för möjligheten att hålla en begravningsakt med urna längre fram i tiden än vad som skulle ha varit möjligt vid en begravningsakt med kista.

Med en urnbegravning kan det bli enklare att hålla ceremonin på mindre lättillgängliga platser, till exempel vid havet, i skogen eller i trädgården, eftersom den är lätt att transportera och tar lite plats jämfört med en kista.

En fördel med att välja en begravningsceremoni med urna är att det öppnar upp för möjligheten att göra gravsättningen i samband med ceremonin även när den avlidna ska kremeras. För många kan det kännas bra att genomföra alla moment under en och samma dag, istället för att först genomföra begravningsceremonin och sedan återkomma vid ett senare tillfälle för att närvara vid gravsättningen efter att den avlidna har kremerats.

Från kremering till gravsättning

Innan kremeringen kan äga rum krävs det ett kremering- eller gravsättningsintyg från Skatteverket. Vid kremeringen ligger den avlidna i den kista ni har valt. Även vid direktkremering utan ceremoni krävs det att den avlidna ligger i en kista av både arbetsrättsliga och etiska skäl.

Efter kremeringen placeras askan i den urna som ni har valt ut. Innan askan hälls ner i urnan plockas eventuella metallföremål bort, till exempel titanskruvar.

Därefter kan urnan gravsättas i en urngrav, kistgrav, minneslund, askgravlund eller askgravplats. Före gravsättningen finns möjlighet att placera en minnessak i eller runt urnan som ni vill ska begravas tillsammans med urnan. Vid gravsättning i minneslund förvaras askan i ett kärl av kartong eller papper som Kyrkogårdsförvaltningen står för tills den gravsätts. Anhöriga närvarar inte vid gravsättning i minneslund.

Det är också möjligt att strö askan på någon plats i naturen, kanske på en plats som betydde något särskilt för den avlidna. För att ha tillåtelse att strö askan i naturen behöver ni först få ett tillstånd för det från Länsstyrelsen.

Får man förvara askan hemma?

Urnan med den avlidnas aska kan behöva förvaras någonstans i väntan på gravsättning. Enligt begravningslagen får urnan inte förvaras hemma hos en anhörig, utan den ska förvaras på krematoriet, eller hos huvudmannen/församlingen som ansvarar för begravningsverksamheten.

Vad händer med blommor och dekorationer från begravningen?

Efter begravningsceremonin tar man bort alla blommor och dekorationer från och runt kistan eller urnan. Blommorna placeras därefter oftast utanför kyrkan eller ceremonilokalen och får ligga kvar där i några dagar. Det ger möjlighet att komma tillbaka lite senare och titta på blommorna i lugn och ro. På vissa ställen finns speciella kransgårdar där blomsterdekorationerna placeras. Om det redan finns en grav där urnan senare ska gravsättas kan blommorna även placeras där.

Vad kostar en kremering?

Kostnaden för en kremering täcks helt av begravningsavgiften. Alla som är folkbokförda i Sverige och har en beskattningsbar inkomst betalar begravningsavgift, oavsett vilken religion de tillhör eller om de har gått ur kyrkan. Därmed betalar man inte något extra för en kremering.

Inom vilken tidsram måste en kremering äga rum?

Enligt begravningslagen måste en kremering genomföras inom 30 dagar efter dödsfallet. Gravsättningen av urnan måste sedan ske inom ett år efter kremeringen.